fredag 27 november 2009

Viktigt meddelande!

Till er potentiella blogglasare som inte arbetar eller bloggar pa arbetstid eller semestrar, kan jag meddela att det inte blir nagra bilder fran Jaisalmer. Det kan ni tacka indiskt internet och sloa datorer for. Varje bild tar ca 30 minuter att ladda upp. Nar man ar klar kan man ge sig fan pa att antingen datorn eller internetet lackar ur. Jag kan anda bemoda mig att beratta att Jaisalmer ser ut som ett stort sandslott, ett sant dar som ni byggde i sandladan hemma. Lite varmare och torrare ar det i och for sig, har inte regnat pa sju ar. Annars ar det samma sak. Glom inte spaden!

Oken




tisdag 24 november 2009

Rajasthan part 1 & 2

Vi for fran Khajuraho via Agra in i delstaten Rajasthan som ar den stora turistdelstaten i Indien. Stora delar bestar av den sk. Tharoknen. Forst anlande vi till delstatens huvudstad, Jaipur. En mycket trevlig stad som faktiskt, till skillnad fran alla andra stader, sag ut som en stad. Men sina futtiga tva miljoner invanare ser Jaipur mer ut som en storstad an vad Delhi gor. Ofta ser stader har mer ut som byar da arkitekturen inte ar i basta skick, och man kan inte forsta vara alla manniskor bor... Attraktioner i Jaipur ar bland annat "pink city" som inte alls ar rosa utan mer rostrod, men anda fin att titta pa. Hela den aldre delen av staden ar omringad av en mur och man maste aka igenom en av de fyra gater som finns for att na dit. Finns mangder med palats i Jaipur, vi var inte riktigt pa humor under de dagar vi var dar, men vi hann anda se water palace, wind palace och city palace.
Efter Jaipur tog vi ett nattag till Jaisalmer, den riktiga okenstaden, eller "Golden city" som den ocksa kallas. Sista sex timmarna av tagresan var bedrovliga da vi valt att aka med ett litet billigare tag med fonster som inte var tata och sand for in i vagnen och gjorde det outhardligt att bade andas och halla ogonen oppna. Val i Jaisalmer tog vi in pa ett mycket billigt hotel, drack en ol och gjorde en runtvandring i stadens gamla fort. Var inte jattemycket att se. Vi drack en chaite med en tant fran Schweiz som inte trodde att Diogo var fran Brasilien eftersom han ar vit...
Nu ar jag precis hemkommen till hotellet igen efter ett par dagars kamelsafari. Mycket spannande till en borjan att rida pa kamelryggen, skulle haft ett spjut och en riktig turban for att skapa den riktiga kanslan. Men efter sisadar sex timmar borjade det pa allvar gora ont i stjarten och ljumskarna. Efter atta timmar hade jag lite halvpanik. Sedan domnade allt liksom bort. Solnedgangen fran sanddynorna var fin, lite star wars-kansla fast jag bara kunde se en sol. Natten var valdigt kall, men efter natterna i Sikkim var jag ganska hardad. Idag har jag ater igen suttit pa kamelryggen men fick stiga av efter fyra timmar, da pallade inte mina ljumskar mera. Skont att vara tillbaka pa hotellet. Jag blir nog aldrig nagon kamelryttare. Infodingsmat och kamelrygg passade inte mig jattebra, aven om det var kul att uppleva det. Om ni nagon gang ska pa kamelsafari, se till att ta taten i kedjan av kameler. Kameler fiser namligen otroligt mycket och fruktansvart illa! Nastan sa jag trillade av ett par ganger. Annars ar det ganska trevliga djur. Min kamel hette Kaloo och var tre.
Imorgon aker vidare till Jodhpur, "the blue city", far se hur bla den ar... men det hor till nasta del av resan genom Rajasthan. Pa aterseende!

torsdag 19 november 2009

Nagra bilder...






tisdag 17 november 2009

Bodhgaya och Khajuraho

Gokvall och godeftermiddag. Efter mitt senaste blogginlagg kanske nagon eller nagra tror att jag inte gillar Indien. Sa ar inte fallet, aven om det ar helvetiskt ibland.
Nu har jag lamnat Bodhgaya och flytt med tag och TAXI till Khajuraho. Nattag dar somnen stordes av fisande gamla indiska gubbar. Klockan 04 steg vi av och fick tag i en billig taxi, ca 70 kr, som tog oss de 20 milen till Khajuraho. Khajuraho ar mycket trevligare an Bodhgaya. Mindre manniskor och framforallt trevligare manniskor. Aningen mindre skit pa vagar, vaggar och overallt. I Bodhgaya tittade jag pa tradet under vilket Siddharta Gautama blev upplyst omkring 500 bc. Fint stalle, men idag inte sa lugnt och fridfullt som jag tror och hoppas det maste ha varit pa den tiden.
Vi anlande till Khajuraho runt atta i morse. Vi har hunnit med att titta pa Khajurahos stolthet: de hinduiska templen fran tiden 700-1000 AD med en massa snuskiga skulpturer. Imorgon eftermiddag aker vi vidare mot Rajasthan och Jaipur, via Agra. Nu blir det kak!


















söndag 15 november 2009

Indien: lite ris...ros far vanta...

Medan jag borjar skriva det har blir jag biten av tva myggor samtidigt, det kliar i harbotten av svett som sakta tranger sig fram, kladerna fastnar pa kroppen och haret verkar ha fatt ett eget liv av luftens fororeningar, runt nasborrarna ar jag svart och drar jag med ett finger langs armen ar det med stor sannolikhet brunsvart av avgaser. Ris!! Allt ar skitigt har. Det kanns som om alla for langesedan givit upp att forsoka halla saker och ting nagorlunda rena. Jag borjar acceptera det, men jag vanjer mig nog aldrig helt. Nar jag tittar ut fran hotelrummet i Bodhgaya ser jag en inhangnad traskmark som luktar fruktansvart. I traskets strandkant gar svin och ater av soporna folk kastat. Oandliga berg av sopor ligger langs vagar och pa falt, som stora lapptacken. I Patna, pa vagen till Bodhgaya, besokte jag det hemskaste stallet hittills, bussstationen. Tiggare kravlandes i lerhogar, te serverat i skitiga glas. Nar jag och en kamrat vanligt fragar en chai-gubbe var vi kan ga pa toaletten pekar han pa en aker vid sidan om stationen, stracker fram handen och sager " ten rupies Sir". Han vill ha tio rupies for att lata mig kissa pa en aker dar inget vaxer och som han inte ager. Vi smyger dit anda, nar vi befinner oss en bit ut pa akern marker vi till var fasa att akern enbart bestar av skit, ett minfalt av mansklig skit, darrar fortfarande. Trott efter 24 timmars buss- och tagresa ar det inte vad man vill uppleva. Bussresan: "luxury bus to Patna", visst vettu. Vara platser ar langst bak. Satena ar ganska skona..nar bussen star stilla. Vi ar i god tid fore avgang, sitter och svettas i bussen som avgar en timma efter utsatt tid pa grund av att alla saten inte ar bokade. Svettig som efter en joggingtur far vi ivag. Nar bussen svanger ut pa den gropiga vagen (an sa lange asfalt) borjar man hoppa okontrollerbart pa satet, inte sallan slar jag huvudet i taket och for varje liten spricka i vagen hasar jag langre och langre ner pa satet. Efter ca 10 minuters resa borjar den indiska filmen pa tv:n langst fram i bussen. All indisk film handlar om samma sak: en man och en kvinna ar kara, mannen hamnar i knipa, kvinnan blir maltavla, mannen dodar alla dumma, och de kan vara kara i fred. Pa hogsta volym, bara diskant ingen bas, valler daligt skadespeleri och fruktansvard dansmusik ut i bussen, bara att forsoka andas langsamt och tanka pa nagot annat. Tjuter i oronen. I Indien anvander alla mobiltelefon, hela tiden. Mannen eller kvinnan bredvid dig kommer garanterat prata i mobil minst 2 timmar pa en kvall. Pa grund av den hoga volymen fran filmen maste de dessutom overrosta detta. Andas langsamt.. Runt 23:00 stangs filmen av, det ar ocksa da asfalten tar slut vid civilisationens ande och grusvagen (huvudleden!! i den fattigaste delstaten Bihar) tar vid. Skumpar heeeela natten, allt ar som en febrig drom. Nar jag vaknar har jag ont i ljumskarna efter att ha forsokt halla mig kvar pa satet i sex timmar (fortfarande ont efter 1.5 dygn).
For att fa ett kontatkort till din mobil behover du pass, tva passfoton och visum. For att anvanda internet passfoto och visum, i alla fall i Delhi med omnejd (hela Indien) da Delhi varit foremal for terroristattacker senaste tiden. Tagbiljetter kan vara omojliga att fa tag pa hos researrangorer, "no Sir, not possible Sir", men gubben som stadar dasset pa hotellet kan fixa biljetter nar som helst. Allt som har med pengar att gora ar krangligt i Indien. En regel ar att priset for en vara eller tjanst aldrig ar mycket dyrare an halften av priset du forst erbjuds. Processen att komma fram till det har priset kan vara valdigt pafrestande om man ar trott. Syns det att man ar trott vet de att man lattare ger med sig och de star pa sig, ser jag att de ser att jag ar trott blir jag mer forbannad och forsoker annu mer, osv osv. Ha aldrig brattom i Indien. Det tar den tid det tar.
Vanliga oppningsfraser vid kommunikation med indier (egentligen inget ris, men ibland lite tjatigt efter femtioelfte gangen):

Where from Sir?
Your name Sir?
Your age Sir?
Wife Sir?
Children Sir?
Sweden nice country Sir?
Like India Sir?
Why in India Sir?
Ahh, Sweden...Abba Sir?
Like girls Sir?
Like boys Sir?

osv, osv..

Idag har inte varit en bra dag. Trott efter for mycket resande pa for kort tid. Darfor passade lite ris bra. Nu ska jag sova i en skitig sang. Godnatt!

torsdag 12 november 2009

Sikkim

Vi lamnade Darjeeling i lordags med en jeep som tog oss till staden Jorthang i Sikkim. Att resa genom Sikkim ar som att resa genom en botanisk tradgard, blommor i alla mojliga farger, trad som i djungeln och mitt i all vaxtlighet bergstoppar som forsvinner bland molnen. I Jorthang fick vi byta jeep. Framat eftermiddagen, efter ca 6 timmars resa, kom vi fram till staden Pelling. Da hade vi akt ungefar 2 mil...krokiga, smala och steniga vagar. Pelling var inte mycket att tala om. Mest hotell som skrot med fin utsikt. Maten var bedrovlig och tog valdigt lang tid att fa. Den enda hojdpunkten var ett kloster som tydligen var sikkims aldsta, kommer inte ihag hur gammalt. Vi akte vidare nasta morgon. Nasta destination var Khecheopalri Lake. Vi hade vid gransen till Sikkim fatt veta av en portugis att det fanns ett fint guesthouse pa toppen av ett berg precis bredvid Khecheopalri Lake. En helvetes uppforsbacke och 30 minuter senare stod vi framfor ett par hus dar kor och getter betade runtomkring. Vi fick tak over huvudet for ca 25 kr per natt. I priset ingick mat tre ganger om dagen samt obegransade mangder med te. Att uppleva den har byn var som att stiga in i en annan tidsalder. Elektricitet fanns bara ett par timmar pa kvallen. Inget varmvatten och man fick sova pa en hard planka. Byn ar byggd kring ett kloster och varje familj maste lata minst en son bli munk i detta kloster. Jag spenderade ett par mornar innan solen gick upp med att besoka morgonceremonin i klostret. Kallt och gemytligt...det bjods pa lokal ol och mariekex klockan fem pa morgonen!!
Vi hade ju tankt forflytta oss fran by till by under resan i Sikkim, men vi bestamde oss ganska snart for att stanna dar vi var. Det var for bra for att bara stanna en natt. Sa dar satt vi och pratade med munkar och lokalbefolkning, drack te och stirrade in kvallsbrasan, gick sma turer i omgivningen, somnade pa graset nar solen visade sig, fros om natten och sjong nepalesiska sanger for att halla varmen. Det var en trevlig tid och ett fint minne.
Idag for vi tillbaka till Darjeeling dar vi dumpat lite av var packning. En liten rolig parentes pa vagen var vid gransen mellan Sikkim och vastra bengalen. Omradet i vilket Darjeeling ligger vill bryta sig ut ur bengalen och bilda sin egna delstat. Vet inte hur det blir med det men de har i alla fall upprattat ett eget polisgarde bestaende av sma gubbar i tajta traningsoveraller, ser valdigt roliga ut. Dessa stoppade oss vid gransen och sma tandlosa gummor rotade igenom vara vaskor. Vet inte vad de letade efter, men kul sag det ut i alla fall!
Nu ar vi i full fart med att forsoka hitta transport till Bodhgaya, soderut. Dar ska Siddharta ha blivit upplyst och det ska vara en fin och rogivande plats. Det ser dock ganska morkt ut pa transportfronten. Bilderna visar mina reskamrater (Eloy, Juan, Diogo och Daniel), byn jag bodde i, Kachendzoga i soluppgangen och Darjeeling nar manen gatt upp.






fredag 6 november 2009

Darjeeling

I mandags satte jag mig pa taget oster och norrut. Enligt uppgift skulle min resa ta ca 13 timmar. Av nagon konstig anledning tog den 25. Ganska mor i kroppen fick jag spendera natten pa tagstationen eftersom inga jeepar gar upp till Darjeeling efter morkrets inbrott. Vid sju nasta morgon for jag norrut mot Darjeeling fran tagstationen utanfor Siliguri. Tog tre timmar att ta sig dit. Fin utsikt fran smala vagar dar hjulen nastan befann sig utanfor vagen ett par ganger. Har uppe i sjalva Darjeeling bor manga tibetaner och nepaleser, som i Mcleod Ganj. Alla ar mycket vanliga och skrattar och halsar. Maten ar valdigt god. Ater pa gatustanden som stracker sig langs de sma gatorna upp mot toppen av staden. En rejal maltid kostar omkring 10 kr.
Bor pa ett iskallt hotel med utsikt over bergen. Tur att stora filtar finns att tillga och att jag packade ner langkalsongerna!
Imorse steg jag upp 0330 och for med jeep till Tiger Hill. Ett berg fran vilket jag sag soluppgangen med en satans massa indier. De forsta stralarna sol som traffar Indien traffar berget Kangchenjungas (8586m) topp, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kangchenjunga. Orangerod morgonsol mot en snokladd bergstopp nar allt annat ar dunkelt ar en maktig syn. Vagen hem valde jag att lagga bakom mig till fots. Gick lite pa mafa ner for Tiger Hill, hittade fina stigar och hamnade i ett buddhistiskt kloster dar jag fick halsa pa en
Imorgon aker jag, min brasilianske kamrat, en kille fran US och A samt tva spanjorer till delstaten Sikkim. Den nordligaste delen av Indien, http://sv.wikipedia.org/wiki/Sikkim. Med jeep tar det en halv dag att ta sig till den lilla staden Pelling, fran vilken vi ska ga en 3-4 dagars tur mellan nagra byar. Ska bli kul!
Bilder fran Darjeeling och Sikkim kommer sa snart jag kommer tillbaka hit till Darjeeling om5-7 dagar.